In the Garden of Beasts. Love, Terror and an American Family in Hitler’s Berlin 2011
Av Erik Larson
Översatt av Margareta Eklöf
Albert Bonniers förlag 2013
ISBN 978-91-0-012113-6, 505 sid
1933 utsågs professorn William E. Dodd av president Roosevelt till ambassadör och blev den förste med den befattningen i Hitlertyskland, en titel som han skulle behålla i fem år. Han var då nästan i pensionsåldern och det skulle visa sig att posten blev ansträngande. Professorn hade sin fru Mattie, sonen Bill och dottern Martha med sig och till att börja med tjusades familjen av att militär prakt och alla storslagna fester. Själv var han ovan vid lyx och hade bestämt att familjen skulle leva på hans lön som diplomat. Han installerades i en stor våning vid Tiergarten, ägd av en judisk bankir som bodde kvar i samma hus tillsammans med sin mor.
Dodd var en reserverad man men Bill och i synnerhet nyskilda Martha trivdes med nöjeslivet i Berlin och det tog längre tid för dem att begripa vad som egentligen var på gång i det tusenåriga riket. Hon levde upp i den tyska huvudstaden och inledde flera förhållanden, bland annat med den nya Gestapochefen Rudold Diels, sedan också med den ryske spionen Boris Vinogradov som var förstesekreterare vid sovjetiska ambassaden.
Insikten om vad den nazistiska politiken innebar kom efterhand och William Dodd rapporterade hem till Washington om judeförföljerser och brist på tolerans gentemot oliktänkande. Han varnade för det han såg som krigtshets från Tysklands sida, men det var det ingen i den amerikanska huvudstaden som tog notis om, kanske beroende på att ambassadören inte var karrärdiplomat utan bara en 64-årig historieprofessor som växt upp som bondson i North Carolina. Inte ens hans rapporter om likvideringen av SA-ledaren Ernst Röhm och flera av hans män togs på det allvar det borde ha tillmätts. Diplomatkåren nedvärderade honom och det var bara hans förhållande till Roosevelt som gjorde att han kunde arbeta kvar.
Erik Larson har skrivit sin skildring (inte den första och enda om diplomaters förehavanden i Berlin under Hitlers första tid som regeringschef) där den nazistiska regimens uppgång beskrivs med utgångspunkt från Dodds dagböcker. Det är en skrämmande berättelse, något som Larson kan förmedla, vilket alla som läst hans dokumentära bok Djävulen i den vita staden (2004) kan skriva under på. Den boken handlar om en seriemördare som härjade i Chicago 1893 och den som vill kan se likheterna med den mannen psyke och Hitlers.Allt medan den tyska diktaturen fick fäste förhöll sig omvärlden passiv och författaren ger begriplighet åt denna passivitet. Åtminstone ur ett amerikanskt perspektiv. USA var under denna period ganska isolationalistiskt och hade det förra kriget i alltför gott minne för att vilja engagera sig i Europa än en gång.
PER MAGNUSSON
Erik Larson. Foto Benjamin Benschneider