Av Catarina Batista, Natalia Batista, Joakim Waller och Alice Engström
Nosebleed Studio, 2015
ISBN 9789197960434, 454 sidor
Vad har vampyrer, husdjur, sjöjungfrur, neurotiska skolbarn och tjuvjägare gemensamt? Inte mycket förstås, men dessa teman och många fler täcks i denna antologi från några av Sveriges duktigaste mangatecknare.
Manga är som ni säkert redan vet japanska för ”serie”, men har utanför hemlandet kommit att betyda just japanska serier då de har ett säreget bildspråk och dramaturgi. Eftersom serier i väst i mångt och mycket har kretsat kring barnserier, superhjältar i trikåer, socialrealism och självutlämnande självbiografier så kretsar manga mycket kring den enskildes känslor, ångest och relationer med andra. Medan västliga seriers bildspråk ofta antingen strävar efter realistiska uttryck eller barnslig övertydlighet hamnar mangan någonstans däremellan. Känsloutbrotten ska vara realistiska, men porträtteras ändå ofta överdrivet på ett sätt som bara mangaläsare förstår och uppskattar.
Manga är kort och gott en del av den japanska bildkulturen och därmed svåröversatt. Det har inte på något sätt hindrat flera svenska serietecknare från att anamma stilen och anpassa den, om än så lite som möjligt, för en svensk publik.
I denna antologi märks det att resultaten är varierande. Dels för att manga som sagt är svårt att anpassa för en svensk publik men också för att serierna kommer ifrån vitt skilda tidpunkter i serietecknarnas liv. De äldre serierna har ofta problem med flödet och historieberättandet (som serien Ropa varg), och det beror nog lika mycket på nybörjarmissar som en lite för slavisk strävan att vara ”manga”. Tonårsångestserien Leo hanterar detta mycket bättre. Midsommarhjärtan visar att det går att vara manga i en typisk svensk kontext utan att det känns krystat eller tillgjort.
De serier jag uppskattade mest var de korta humorserier som klämts in mellan de större historierna. Dessa var inte bara tekniskt sett mycket välgjorda utan även riktigt underhållande. Jag hade personligen gärna sett mycket mer av detta.
En sista sak jag uppskattade var den självmedvetenhet som både genomsyrar serierna samt förklaras i författarnas egna presentationer av dessa. Japan är fortfarande ett mycket konservativt och patriarkalt samhälle, där kvinnans givna roll är den som hemmafru, mamma och ögongodis. En bra kvinna kan kanske vara starkare än alla män i rummet, men hon ska ändå främst vara sexig, kunna laga mat och ömt tråna efter ”mannen™”.
Detta har de medverkande i antologin varken missat eller försökt ursäkta. Istället har de helt enkelt förkastat det. Det märks inte så mycket i serierna i sig, men bara genom att berätta sina intentioner gör att jag som läsare inte känner ett behov av att rannsaka serierna hela tiden, vilket jag ofta gör med de japanska originalen.
Detta är knappast årets julklapp, men på intet sätt ett dåligt köp ifall du uppskattar serier, manga och små korta historier om allt mellan himmel och jord samlat på ett ställe. Jag kände mig sällan uttråkad och de bra serierna stod verkligen ut, även de som bara var en eller två sidor långa.
Samtliga deltagare har talang, vare sig de är oslipade diamanter eller redan nu i full blom. Jag ser fram emot att läsa mer av dem i framtiden.
JOHANNES GENBERG
Catarina Batista
Natalia Batista
Joakim Waller
Alice Engström