Av Caroline Eriksson
Forum bokförlag, 2014
ISBN 978-91-37-14184-8, 319 sid
1861 valdes Anders Lindbäck till kyrkoherde i Silbodals församling i Årjängs kommun, inte så långt ifrån norska gränsen. Silbodal var en fattig skogskommun med en tung fattigvårdsbörda, något som kyrkoherden bestämde sig för att göra något åt. Det slutade med att han år 1864 försökte mörda flera människor genom att blanda arsenik i nattvardsvinet. Tre av dem dog verkligen.
När han greps försökte han hävda att han begått morden av barmhärtighet, något han vid höll vid rättegången inför häradsrätten i Långelanda. Till sist dömdes han till döden för de tre morden och fyra mordförsök, men gick rättvisan i förväg genom att hänga sig i sin cell på länsfängelset i Karlstad i november 1865.
Det är om dessa händelser Caroline Eriksson berättar i sin roman Inga gudar jämte mig. Att jag gjort ett sammandrag av händelserna i ingressen torde inte göra så mycket. Fallet blev mycket uppmärksammat och omskrivet i ett otal böcker varför det förmodligen redan är känt för de flesta som är intresserade av gamla kriminalfall.
Socialpsykologen Caroline Eriksson har tidigare (2013) skrivit boken Djävulen hjälpte mig om Yngsjömordet i Skåne som resulterade i att Anna Månsdotter blev den sista kvinna som avrättades i Sverige. Böckerna ingår i Forums serie Svenska Mord.
Händelserna i Silbodal innehåller ingredienser som för tankarna till en hollywoodsk melodram. När Lindbäck anländer till Silbodal hamnar han på en plats i kris. Fattigdomen är svår, fylleriet utbrett och när han tar itu med dessa svåra frågor har han befolkningens fulla stöd. Han är dessutom en man med talets gåva och man lyssnar till hans predikningar med stor respekt. Trots det undrar man nog lite över att denne Gudsman lever ihop med två kvinnor och över att han börjar uppträda nyckfullt. Rykten börjar spridas om honom. Står det verkligen rätt till med prästen?
Så uppdagas 1865 arsenikförgiftningarna efter en gravöppning och hela den förfärliga historien rullas upp.
Eriksson lyckas förmedla psykologin bakom förövaren och det han gjort på ett alldeles utmärkt sätt. Hon får fram mänskligheten bakom grymheterna när hon skönlitterärt beskriver hans psykopatiska tankegångar. Dessutom blir hans fru Charlotta och älskarinnan Johanna levande varelser och inte enbart bihang till huvudpersonen. Genom denna drivna gestaltning blir på sätt och vis berättelsen ännu otäckare.
KJELL E. GENBERG