Av CONRAD HINGE
Den brittiske kriminal- och mysterieförfattaren Edgar Wallace (1875–1932) skrev 18 skådespel, minst 957 noveller och 170 romaner – varav ett dussin under 1929. Då Wallace varit död i drygt fyra år, startade AB Romantidnig i Stockholm deckartidningen Alibi-Magasinet. 1936–37 var den avlidne Wallace dess ende författare.
Som utomäktenskapligt född i april 1875 hade Edgar Wallace i London en fattig barndom. Han slutade skolan som tolvåring men hade skrivarbegåvning långt över det vanliga. Hans tonår är relativt okända med allehanda ströjobb, periodvis på tidningsredaktioner. Vid 21 år anslöt han till armén, där han blev korrespondent under boerkriget i Sydafrika.
Många intryck därifrån har han använt i sitt skrivande. Men ett av hans nöjen där var hästkapplöpningar. Med speldjävulen i sig ådrog han sig mycket svåra skulder. Åter i London fick han arbeta, skriva nästan varje stund, för att betala av.
Kongos svarta magi
Det blev många tidningsreportage, böcker och noveller och ett någorlunda genombrott med boken The Four Just Men, 1905. Han drog åter till Afrika på uppdrag, närmare bestämt till Kongo, där han speciellt granskade belgiska aktiviteter. Viktigt för England, illa sett av belgierna.
För egen del fascinerades han av djungelfolkens svarta magi, som flera av hans thrillers kom att grundas på. Men som familjefar, åter i England, kände han efter dussinet snabbskrivna romaner 1929 en trötthet, som inte var tecken på utbrändhet. Det var begynnande diabetes.
Regissör Merian C. Cooper kontrakterade i juletid 1931 Wallace att ingå i staben för skapandet av vad som kom att bli kultfilmernas kultfilm – King Kong. Dock var Wallace redan mot mitten av januari, efter helgerna, alltför sjuk. Efter sina sista dagar, liggande i koma, avled han i tillstött dubbelsidig lunginflammation den 10 februari.
Dottern Penelope (1923–1997) hedrade som känd mysterieförfattare länge familjenamnet.
Alibi-Magasinet – tidning 1936–1937
Efter ett antal publikationer, som hetat någonting på Alibi, startades i Stockholm 1936 tidningen Alibi-Magasinet. Äventyret i nummer 1 hette Storfot (Big Foot) och var författat av Wallace.
Nummer 2–7 i denna i efterhand kallade ”Serie A” utgavs 1937 – samtliga med Edgar Wallace som upphovsman och det sista numret med titeln Andra våningen.
Fler nummer annonserades, men omsorgsfulla forskare som Kjell Hjalmarsson, Johan Wopenka med flera har inte funnit ytterligare utgåvor i serien. Vissa av de utannonserade, ej utgivna, kom i stället under andra titlar ut i tidningen kallad ALIBI Veckans kriminalroman. Även den var en regelrätt tidning, inget häfte, men den har sin roll som referens inom häftesgenrens historia.
Alibi-Magasinet – kioskhäfte 1945–1957
Från 1945 (Serie B) utgavs dock Alibi-Magasinet i form av kioskhäfte, administrerat av redaktör John Lorén, som förut varit eldsjälen hos värste konkurrenten Detektivmagasinet.
Det blev i den positiva efterkrigstiden en omedelbar succé för Alibi-Magasinet, då Lorén återknöt kontakten med flera av ”sina” författare från DM, inte minst den norske bjässen Sven Elvestad under pseudonymen Stein Riverton. En annan storhet var dansken Niels Meyn. Och förstås svenske Uno Modin under pseudonymen Jack Morris.
Noveller av salig Edgar Wallace syntes inte till där under 40-talet. Men vissa av hans alltid hållbara alster dök upp där då häftets bästa år redan var förbi. Den egentliga storhetstiden för Alibi-Magasinet, som i dag är det i genren högst värderade av samlare, var knappt tio år lång.
Mer tidsenliga häftesomslag
Upplageminskningen mot mitten av 1950-talet var tämligen plötslig och mycket kännbar. Blankare omslagspapper och en smula mer blottade kvinnor på teckningarna hjälpte inte.
Nummer 3, 1957, anger på omslaget Wallace som författare och tar fasta på hans novell Svart magi, som upptar 47 av häftets 64 sidor. Fem av sidorna består av 50-talsaktiga teckningar med officerer och tidstypiska kvinnor, snarare i tidningen Rekordmagasinets stil, fastän äventyret skrevs på 1920-talet. Fyra små utfyllnadshistorier, av andra författare, förtjänar knappast att nämnas.
Wallace-noveller fanns i även nummer 17 och 19 (1957). Alibi-Magasinet lades ner efter nummer 34, där man visserligen annonserat ett nästa nummer men det inte gavs ut.
Torsten Widholm och Kjell E. Genberg
Då varumärket Alibi-Magasinet visade sig ledigt, kom den driftige Torsten Widholm i moderna tider att utge Alibi-Magasinet Pulp Fiction på sitt förlag Mälaröbörsen. Denna Serie C, som den egentligen aldrig kallades, utgavs från 1996 under en kort men uppmärksammad tid. Häftena var då inte ihopsatta med klamrar i ryggen utan hade klistrad rygg.
Den alltid mycket läsvärde deckarförfattaren Bertil Falk förekom, men flitigast anlitad var branschräven Kjell E. Genberg, med bland annat romanen Ta i trä uppdelad i nummer 1–2, 1996. Omslagen var tecknade, åt det gamla hårdkokta hållet. Och för Genbergs story Den gyllene triangeln utlovas inom en varningstriangel också ”Mord Knark Sex”.
Det var en intressant och i kvalitet jämt återupplivning, som dock ter sig som bara en parentes i Alibi-Magasinets nostalgiska historia, till viss del grundad på den Edgar Wallace som alltså avlidit 1932.
BILD:
Svart magi hade Edgar Wallace som korrespondent i Kongo fascinerats av. Det blev också titel på en av hans noveller i häftet Alibi-Magasinet.
BILD:
Stein Riverton hade givetvis en naturlig förklaring till spökerierna i AM nr 11, 1952, då upplagan ännu var på topp.