Av Sebastian Fitzek
Der Seelenbrecher 2008
Översättning Ola Wallin
Coltso 2012
ISBN 978-91-86437-61-9, inb, 320 sid
Kan man bli galen bara av att läsa en patientjournal? Frågan dyker upp i Sebastian Fitzeks rafflande roman, som är utformad som ett psykologiskt experiment där några studenter utsätts för texten. Först i slutet av berättelsen underrättas de om syftet.
Eftersom även läsaren vid det laget fått ta del av patientjournalen kan det bra att Fitzek lagt in en hänvisning till en webbplats med information om hur eventuella psykiska besvär av läsningen kan hanteras. Jag har inte uppsökt den (ännu) och jag vet inte hur många andra läsare som gjort det (eller borde ha gjort det).
Det psykologiska experimentet är bara ett av många raffinerade berättargrepp i Fitzeks roman, som bidragit till att etablera honom som en av Tysklands mest lästa thrillerförfattare och som översatts till mer än trettio språk.
Handlingen utspelas väsentligen på en psykiatrisk privatklinik utanför Berlin, där en person med minnesförlust tas om hand under en julhelg. Ytterligare en patient tas in, hans namn är känt men i övrigt är det mesta oklart om vem han är och hur han egentligen mår.
Sent en kväll begås ett mord på kliniken, ett dåd som för tankarna till ett par andra och svårförklarliga dödsfall som nyligen inträffat. Under den följande natten inträffar flera mord, samtidigt som mannen med minnesförlust vaknar till en allt obehagligare insikt om vem han och den andre gåtfulle patienten är.
Psykbrytaren är en smart berättelse i högt tempo, där intellektuella övergrepp och fysiskt våld hänger nära samman. Resultatet kunde dock ha blivit mer skrämmande om Fitzek hejdat sig några gånger för att gå på djupet. Nu balanserar romanen på gränsen till det übersmarta, farligt nära att slukas av författarens uppfinningsrikedom.
PÄR ALEXANDERSSON