Av Arto Paasilinna
Sotahevonen, 1979
Översatt av Camilla Frostell
Bromberg, 2016
ISBN 978-91-7337-746-1, 189 sidor
Hösten 2009 drabbades Arto Paasilinna av en allvarlig hjärnblödning som gjorde att han måste bo på vårdhem. Tråkigt nog kommer han troligen inte att kunna skriva fler böcker även om han återhämtat sig något. Men han har en rik backlist på finska och på hans svenska förlag tror man att det finns fler titlar att översätta.
Krigshästen och andra kämpar hör till hans äldre produktion, utkommen i hemlandet 1979. Den utspelas år 1942 när de två sovjetiska soldaterna Savolenko och Kunitsin nödlandar med ett flygplan i finsk skogsmark. Avsikten är att inhämta underrättelser om det lilla landets möjligheter att försvara sig men nu sitter de i stället fast i fientliga omgivningar och eftersom geografin är relativt okänd för dem irrar de omkring i den nordfinska vildmarken. För att kunna komma därifrån behövs bensin för att planet åter ska kunna lyfta och det är där som krigshästen – en gammal åkarkamp – kommer in i bilden som bränsletransportör. Kunitsin och Savolenko träffar finska soldater och dinerar med dem och även med tyskar som nu är allierade med Finland. Det ger Paasilinna möjlighet att ironisera över den finska krigsmakten men också över de ryska kämparnas ovilja att blint följa sina överordnades order. Det är en komisk skröna, som nästan alltid när författaren författar, men här tar han inte ut svängarna lika vildsint som i andra böcker av honom som jag har läst. Det har sagts att detta är en bok som Paasilinna själv håller mycket högt i sin digra produktion.
Beskrivningen av krig på låg nivå är gjord så att läsaren skall begripa att det är allvar och tragedi mitt i komiken. Det går inte så bra för varken människor eller djur – krigshästen lär sluta i en soldatmage.
Arto Paasilinna föddes 1942, mitt under brinnande världskrig, i Kittilä i norra Finland dit familjen kom som krigsflyktingar. Som barn fick han arbeta i skogsbruket men började ändå skriva i unga år, skickade texter till olika barnspalter och gjorde egna tidningar. Sin första roman skrev han som 20-åring men förlaget vill ändra i hans text och då brände han manuskriptet. Det tog ytterligare ett par år innan hans första bok, Karhunkaataja Ikä-Alpi, kom ut men det skulle dröja till 1975 innan det verkliga genombrottet kom med Harens år (på svenska 1992). Under 90-talet fick han också ett antal litterära priser, bland andra Pro Finlandia Priset (1993), det franska Air Inter Priset (1994) och det italienska Giuseppe Acerbi Priset (1994). Han har skrivit ett fyrtiotal böcker (av vilka en del filmats) som översatts till ett tiotal olika språk och cirka hälften av det han producerat finns på svenska. Här har hans verk sålt i mer än en miljon exemplar.
KJELL E. GENBERG