Av Assata Shakur
Förord av Angela Davis och Nathan Hamelberg
Dikttolkning: Athena Farrokhzad och Leandro Schclarek Mulinari
Assata: An Autobiography, 1988
Översatt av Per Björklund
Verbal Förlag, 2015
ISBN 978-91-8777-13-4, 383 sidor
Medborgarrättsrörelsen i USA, där en av ledarna var Martin Luther King, hämtade sin politiska inspiration från Mahatma Gandhis ickevåldsmanifestationer i Indien. Många svarta vart inte nöjda med den amerikanska reformhastigheten och det bildades nya och mer militanta organisationer som Svarta pantrarna och Svarta befrielsearmén som Assata Shakur var med om att grunda.
Min historia är Shakurs personligt skrivna självbiografi och den är mycket politisk i sitt innehåll, med udden riktad mot rasdiskriminering och brutala polisingripanden där svarta människor blev misshandlade när de ville demonstrera för sin rätt.
Assata Shakur föddes 16 juli 1947 i Jamaica, Queens som JoAnne Deborah Byron men eftersom hon vistades en hel del hos farmodern i North Carolina kom hon tidigt i kontakt med de raslagar som styrde vardagslivet i Amerikas sydstater. Den relativt välutbildade JoAnne reagerade genom att i mitten av 60-talet bli kraftigt vänsterinriktad och blev medlem i Svarta pantrarna som 23-åring. Samtidigt bytte hon namn till Assata Shakur. Tillsammans med ett hundratal andra studenter greps hon första gången 1967 för olaga intrång i samband med en manifestation mot rasistiska skrivningar i skolans läroplan. Engagemanget eskalerade och från 1971 var hon efterlyst i flera delstater. I en skottduell mellan polis och Svarta befrielsearmén där polismannen Werner Foerster och en aktivist dödades och Shakur och en polis skadades blev Shakur gripen. 1977 dömdes hon till livstid för bland annat mord till fängelse men efter två år lyckades hon rymma och beviljades politisk asyl i Castros Kuba där hon fortfarande är bosatt.
Det är nog säkrast att hon stannar kvar. För tio år sedan klassade FBI henne som terrorist och utfäste en miljonbelöning till den som såg till att hon greps. År 2013 blev hon den första kvinnan som togs upp på listan över FBI:s mest efterlysta terrorister. Kanske är anledningen till detta amerikanska myndigheters förhoppning att det ska gå lättare att få henne utlämnad nu när det isiga förhållandet mellan USA och Kuba börjat smälta. I sin beskrivning av Shakur undviker myndigheterna att tala om hennes politiska engagemang och framställer henne enbart som kriminell.
I denna utmärkta och insiktsfulla biografiska skildring, som naturligtvis är en partsinlaga men en nödvändig sådan eftersom myndigheterna hittills haft tolkningsföreträde, beskriver Assata sin väg från militant aktivist till att ha blivit en symbol för kampen mot rasism och polisbrutalitet och en systematisk kampanj för kriminalisering av svarta motståndsorganisationer.
PER MAGNUSSON