Av Rudyard Kipling
Duncan Parenness dröm (The Dream of Duncan Parenness, 1883), De fruktansvärda nätternas stad (The City of Dreadful Nights, 1885), Spökvagnen (The Ohantom Rickshaw, 1885), Morrrowbie Jukes besynnerliga ridtur (The Strange Ride of Morrrowbie Jukes, 1885), Den vandrande juden (The Eandering Jew, 1889), Vilddjurets märke (The Mark of the Beast, 1890), Den förlorade legionen (The Lost Legion, 1893), De (They, 1904).
Översatta av Arthur Isberg
Illustrationer Av Jonas Wessel
Efterord av Per Klingberg
Hastur Förlag, 2015
ISBN 978-91-86835-18-7, 204 sidor
Den brittiske författaren och poeten Joseph Rudyard Kipling, föddes 1865 i Bombay, Indien, det land där merparten av hans berättelser utspelar sig. Att han gillade britternas kolonialvälde framgår tydligt i hans skrifter, inte minst i Mannen som ville bli kung om två småskumma soldater i den brittiska imperiearmén (filmad 1975 i regi av John Huston och med Sean Connery och Michael Caine i huvudrollerna) och Gunga Din som Kipling skrev efter en dikt om vattenbäraren med samma namn som hjälpte britterna att slå ner Thuggee-upproret. 1939 gjorde regissören George Stevens film baserad på novellen. Den fick titeln Gunga Din – lansiärernas hjälte och hade Cary Grant, Victor McLaglen och Douglas Fairbanks Jr i de bärande rollerna.
Numera är Kipling mest känd för underlaget till Disneyfilmen Djungelboken som skiljer sig en del från boken jag läste i min ungdom. Rudyard Kipling skev fler böcker för barn och ungdom men dessa är nu glömda och utsorterade från bibliotekens hyllor. Författaren var som mest aktuell kring förra sekelskiftet. 1907 tilldelades han som förste britt Nobelpriset och eftersom han då endast var 41 år gammal blev han också den yngste som fick utmärkelsen. Tiderna förändras. Nu fnyser de flesta åt den gamle stöten som hyllade imperialismen. Kipling avled i London 1936.
Vilddjurets märke hör hemma bland de noveller han skrev innan 1900-talet inträdde. Den, liksom de övriga berättelserna i denna volym, är avsedda för en viktoriansk publik, som antagligen var mer lättskrämda än dagens läsare. Som kuriosa kan kanske nämnas att titelberättelsen blev serie i tidningen Fantomen (Nr 12 1995), då avsevärt bearbetad.
De flesta berättelserna i boken är sällsamma, precis som undertiteln gör gällande, och det finns en hel del tidsenlig träffsäkerhet i detaljerna om det dåtida Indiens tankar kring spöklika och drömska övernaturligheter.
Vilddjurets märke och andra sällsamma berättelser handlar till del om identitet vilket kan bero på att han växte upp i en språkligt kosmopolitisk miljö. Han var själv flerspråkig. En del uppslag till sina noveller och romaner torde han ha fått under tiden han arbetade som tidningskorrespondent i Indien. 1888 publicerade han sex samlingar som innehöll 41 noveller, så han var en flitig man. 1894 kom Djungelboken som många yngre tror är påhittad av Walt Disney.
Som diktare är han i stort sett bortglömd, men två diktfraser lever kvar: Åh, öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två ur The Ballad of East and West och Den vite mannens börda som brukar användas som argument av motståndare till kolonialismen.
KJELL E. GENBERG
Rudyard Kipling. Foto Roger-Viollet / Rex Features