Det brukar hänga ihop: gillar man böcker och att läsa så gillar man bibliotek.
Känslan av att någonstans finns alla böcker, och att flitiga människor håller rätt på dem, ger en trygghet för oss med kontrollbehov. Att man dessutom kan läsa böcker som man inte behöver köpa, och att man kan skaffa facklitteratur för ett tillfälligt behov, är ju väldigt praktiskt.
Givetvis har it-revolutionen också förändrat bibliotekens roll. Numera kan man låna eböcker utan att besöka biblioteket, och en massa böcker finns gratis att läsa via webben.
De flitiga bibliotekariernas verk kan man nå via öppna databaser som Libris på Kungliga biblioteket (en viktig källa för oss som sysslar mycket med litteratur).
Men hur ska det gå med detta i framtiden? Kanske kan vi få en del idéer när förslaget till en nationell biblioteksstrategi blir klar i mars 2019.
Det är Kungliga biblioteket som fått uppdraget av kulturdepartementet. Målet är att vi ska ha en långsiktig vilja att behålla och utveckla biblioteksverksamheten. Dessutom ska man titta på bibliotekariernas roll och förutsättningar. Skolbiblioteken granskas speciellt för att se hur de kan främja språkutveckling och stimulera till läsning.
Och Libris ska också kunna göra eböcker tillgängliga.
Men de senaste veckorna är det inte dessa övergripande mål som diskuterats mest. I stället har det varit biblioteket som tvingats stänga vissa tider för att det int räckt med att ha väktare på plats när ungdomar ockuperar lokalerna i brist på andra gratis tillhåll.
De är förstås välkomna, säger bibliotekarierna, men då ska de läsa, använda datorerna, inte störa andra besökare.
Vi som är lite äldre minns, inte med saknad, hur stränga damer och herrar hyssjade, höll koll på hur många böcker man fick långa och sorterade efter ålder. Att de dessutom plockade undan olämplig litteratur, och sådana hemskheter som Fem-böckerna, förstod vi först senare.
Inställningen till läsning har lyckligtvis ändrats. Tidigare generationers ängslan över att ungdomar hängde över böckerna (och förstörde ögonen) har nu ändrat fokus till datorer.
Men vi kan ju läsa via datorer, läsplattor och telefoner också. Innan talstyrningen slagit igenom helt har vi förmodligen aldrig läst så mycket som nu.
Och vilken roll biblioteken ska ha i detta kanske vi får svar på.
Om nu inte utvecklingen går fortare än vad utredningar tänker.
Dessutom ska vi inte glömma vad vår ende vän, fakiren Falstaff, sagt: Läsa mycket gör dig klok, därför läs varenda bok!
LEIF-RUNE STRANDELL