Av Britt-Marie Mattsson
Piratförlaget, 2014
ISBN 978-91-642-0416-5, 331 sidor
Året är 1916. För Frida och Oscar i ett fiskesamhälle i Bohuslän blir första världskriget verklighet när kroppen av en ung engelsman flyter iland i närheten av deras hus Lyckhem. Han är inte den ende; under ett dygn har åttatusen sjömän dött till havs i Skagerackslaget.
Boken bygger på författarens egen släkthistoria. Frida och Oscar var hennes farföräldrar som dock dog långt innan hon föddes. Flera av Fridas syskon hade emigrerat till Amerika och innehållet bygger delvis på brevväxlingen mellan Frida och hennes amerikanska släktingar.
Handlingen utspelar sig såväl i Bohuslän som i stålstaden Gary i Indiana, USA, där släktingarna sliter hårt. Dessutom får man följa Fridas brorson Arthur som tagit värvning och som amerikansk soldat sänds till slagfälten i Frankrike. Beskrivningen av den ohyggliga verklighetet som möter Arthur vid Västfronten är nog den del som gör starkast intryck på mig.
Författaren är förste reporter på Göteborgs-Posten och har tidigare gett ut flera böcker, både skön- och facklitterära. Det är tydligt att hon har gjort gedigen research om sitt ämne. Det är intressant att läsa hur kriget påverkade makthavare och vanliga människor. Det som kanske inte är så känt är hur invandrarna i USA, inklusive svenskarna, möttes av en tilltagande misstänksamhet när kriget brutit ut. Eller som en av de radikala stålverksarbetarna uttrycker det: ”Det är inte lätt att betraktas som utlänning när patriotismen går på högvarv och vem som helst kan tas som förrädare om det passar den som anmäler”. Amerikaner med tyskt ursprung var särskilt utsatta och misstänksamheten tog sig rent komiska uttryck som att surkål inte längre fick kallas ”sauerkraut” utan i stället ”frihetskål” och att taxarna bytte namn från tyska dachshund till ”frihetsvalpar”.
Boken ger en god inblick i seder och bruk i 1910-talets Bohuslän. Miljön är noggrant beskriven, framför allt i de kapitel som utspelar sig i Bohuslän. Frida och Oscar och Fridas mor, som handlingen i Sverige utspelar sig kring, blir dock inte riktigt levande för mig. Släktingarna i Indiana känns mer verkliga. Kanske beror det på att de utsätts för svåra prövningar som de måste hantera, vilket ger en fördjupad bild av deras person. Det kan också bero på att i skildringen från Indiana har en del detaljer om miljön fått ge vika för mer dialog mellan släktingarna och andra personer i deras omgivning.
GUDRUN WINFRIDSSON