Av Senada Ahmic, Yamilé Andreasson, Annica Andersson, Monic Arvidson W, Carina Aynsley, Per Berg, Carina Cefa-Öhrlund, DominiQue NVC Costa, Jessika Devert, Jenny Jacobsson, Veronica Jugen, Malin Kolam Bohm, Josefin Kylli, Carola Lind, Stina Lindhagen, Lena Larsson, Malin Lundskog, Marita Lynard, Ethel Hedström Nilsson, KG Johansson, Alexander Malmros, Jessika Nilsson, Susanne Olars, Sara Risberg, Gunnel Saric, Emelie Ström, Lars Thunell, Catrine Tollström, Anna Wahlgren, Katinka Wallner, Stefan Wallner och Dag Öhrlund
Ariton Förlag, 2014
ISBN 978-91-87813-07-8, 255 sid
Jag blir arg när ett förlag inte lägger ner möda på att presentera sina författares, i det här fallet verkar många vara debutanter, noveller på bästa sätt. Bästa sätt innebär att texten ska vara lätt att läsa oavsett om ämnet kan kännas svårt. Här har Ariton Förlags ägare (hon kallar sig bokdrömsmöjliggörare, men detta resultat ligger lite mer åt mardrömshållet) tagit emot 32 texter från olika författare, tydligen bara slängt in dem i den ordning de anlänt och i den form de kommit.
Somliga noveller har kommit från författare som utgått ifrån hur sådana brukar se ut i böcker från respekterade förlag. De har gjort indrag för nytt stycke och i övrigt följt de regler som är kutym. Andra har skrivit som de är vana och hoppats på att en förlagsredaktör ska ta hand om dem och se till att layouten i boken blir enhetlig.
Det har gjort att en del av texterna, inslängda utan föregående tankeverksamhet, ser ut som långa prosadikter. Andra har fått formen av byråkratiska promemorior där de olika styckena avgränsas av blankrader. (Ungefär som den här recensionen kommer att se ut på nätet, eftersom det är svårt att få en nättext att se ut som en schysst boksida.)
Det ser mycket oprofessionellt ut. Och det är synd eftersom det hämmar läslusten.
Mycket synd eftersom flera av novellerna är skrivna med eftertanke och med ett ärende. Det kan handla om att finna sin roll i livet eller om kärlekens villkor. Kärlek, eller brist på kärlek, återkommer i flera av texterna. Tankar ur folkdjupet om barn och gemenskap, risken att mista barn och funderingar gällande den oundvikliga evigheten. Eller bara om lyckan i att leka kull.
Här finns känslan av smuts efter ha blivit våldförd, vad som kan hända vid en picknick i det gröna eller uppe i fjällen. Att beskriva hur det är att känna sig alldeles ensam.
Några av de medverkande har jag läst texter av tidigare men de flesta är nya för mig. En genomgående känsla dessa noveller ger mig är författarnas iver att beskriva något som absolut måste få komma ut, något som kommer ur deras önskan att uttrycka något, dela med sig.
Jag tror faktiskt att flera av författarna – inte alla eftersom några kommer att tröttna – har en litterär framtid. Bara de lägger detta förlags uselhet bakom sig och orkar ta nya tag.
Några vill jag nämna: Lars Thunells För att varje dag kan vara den sista om att inte ens det stora C kan hämma en kärlek helt och hållet, Jenny Jacobssons novell Tiden är inte för evigt om en sommarflanerande kvinnas jakt efter det vackra, Per Berg som kan skriva repliker och KG Johansson som vet hur man dramaturgiskt lägger upp en historia. Det kan också Dag Öhrlund, roman- och gammal erfaren novellförfattare som han är.
Men många andra har också skrivit gripande utsnitt ur livet.
KJELL E. GENBERG