Av Håkan Nesser
Albert Bonniers förlag, 2019
ISBN 978-91-0-018006-5, inbunden, 288 sidor
Håkan Nesser har ju mest skrivit deckare, men också romaner med och utan brott. Här står det Roman på omslaget men titeln tyder på att någon form av brottslighet, möjligen mord, finns med i handlingen. Och så är det ju, men precis vari brottet bestod i får läsaren vänta med till upplösningen.
Undertiteln är Skröna över Adalbert Hanzon i nutid och dåtid författad av honom själv.
Precis så är det (med Nessers igenkännbara diktion). Adalbert, nu på ålderns höst, har beslutat sig för att skriva om sitt liv, något som han tror knappast intresserar någon annan. Hans umgänge består numera bara av en lika gammal granne, och de båda ogillar varandra men träffas ändå för att dricka grogg på whisky och Trocadero, och gruffa med varandra.
Det som får Adalbert att skriva är att han tror sig ha sett sin ungdoms kärlek i staden, och med skrivandet sammanfattar han vad som hände då, i ungdomen, och vad han gör nu för att undersöka om han sett rätt.
Det blir en slingrande berättelse där spänningen ökar efter hand. För vad var det som gjorde honom till fängelsekund (mord?) och kan han återuppta kontakten med ungdomskärleken?
Som den drivne författare Håkan Nesser är får läsaren små bitar efter hand till vad som hänt, och händer. Men vägen till upplösningen är lika njutningsfull, och även om läsaren kanske inte vill bli bäste vän med Adalbert så är han väl värd att lära känna, inte minst som exempel på hur livet kan bli.
LEIF-RUNE STRANDELL
Håkan Nesser. Foto Jo Voets