Av KJELL E GENBERG
Förlaget Deckarhyllan fortsätter att botanisera bland de författare som var stora för några decennier sedan och mer eller mindre bortglömda nu. Erle Stanley Gardners briljante advokat Perry Mason var aldrig min favorit i bokform men man satt ju som klistrad när han i vår svartvita teve löste svåra brott i rättssalen, avslöjade alltid den skyldige i sista minuten. Ofta handlade det om svåra förbrytelser, mord och eftersom handlingen ofta utspelade sig i rättssalar också mened.
PERRY MASON OCH FALLET MED DEN MÖRDADE MILJONÄREN
PERRY MASON OCH FALLET MED DEN SKRIKANDE SVALAN
Av Erle Stanley Gardner
The Case of the Sulky Girl, 1933, och The Case of the Crying Swallow, 1947
Översatt av Håkan Andersson
Deckarhyllan, 2018
ISBN 978-91-981360-3-6, 320 sidor
Fallet med den mördade miljonären utkom ut första gången 1933 och var advokaten Gardners andra roman om Perry Mason. Miljonären som strök med hade hotat sin systerson att ge hela arvet till välgörenhet.
Den flitige Gardner, som skrev böcker under både eget namn och flera pseudonymer, kom ut med inalles nära 150 romaner som enligt förlaget sålts i 300 miljoner exemplar och därmed under en tid gjorde författaren till världens mest sålde författare. Efter 85 år får boken svensk premiär.
Den tilltänkt arvlöse anlitar den kände advokaten Perry Mason som hamnar i en härva av red herrings, och ett utpressningsdrama. Underhållande story och volymen avslutas med en bonus, kortromanen Fallet med den skrikande svalan från 1947.
Erle Stanley Gardner (1889–1970) som själv var advokat skrev åttiotvå romaner och tre långnoveller om Perry Mason och det är dessa som fäst hans stjärna på parnassens himmel. Mason började som en rätt råbarkad men något slätstruken advokat som med tiden utvecklades till den intelligente försvarare som alltid lyckas få den verklige skyldige att erkänna inför rätta. Hans motståndare inför rätta, den som mot slutet fick stå med lång näsa, var åklagaren Hamilton Burger. Det blev en succé. När Erle Stanley Gardner var mest i ropet sägs det att hans böcker i genomsnitt såldes i 26.000 exemplar – per dag.
Hans nio böcker om åklagaren Don Selby, trettio volymer om privatdetektiverna Bertha Cool och Donald Lan (skrivna som A. A. Fair) är det ingen som talar om längre, knappt heller hans många deckarnoveller, hans tretton böcker om natur eller hans övriga produktion.
1948 hade han skrapat ihop en förmögenhet på sitt skrivande och ville göra något gott för samhället. Han grundade då organisationen The Court of Last Resort med avsikt att förbättra det amerikanska rättssystemet och i synnerhet arbeta för oskyldigt dömda. Mellan åren 1957 och 1958 blev hans bok från 1952 om sitt verk en teveserie i 26 avsnitt. Den fick stor uppmärksamhet och lyckades i mer än ett fall förhindra justitiemord. Den gav också Gardner hans enda Edgar Award.
1957 ville teve göra en serie om Perry Mason och då bildade Gardner ett produktionsbolag som hade kontroll över seriens utformning. Gardner godkände personligen alla manus. Det var också han som valde skådespelaren Raymond Burr att spela titelrollen. I det allra sista avsnittet, 1966, övertalades Gardner att spela domaren i rättegångsscenen. 1985, långt efter Gardners död, återkom Burr som Perry Mason i en ny teveserie. 1989 skrev författaren Thomas Chastain två romaner om Perry Mason.
John Dickson Carr (1906–1977) är mest känd som författare av ”låsta-rummet-mysteriet och en av de främsta och mest produktiva leverantörerna av sådana deckare. Han skrev också under pseudonymerna Carr Dickson, Carter Dickson och Roger Fairbairn. I Sverige kunde man ofta läsa honom i olika förlags pocketdeckare men han var också representerad hos de etablerade förlagen. Jag var en av alla hans läsare.
Han bodde i många år i Frankrike och Storbritannien där han studerade europeisk historia och kultur. Efter andra världskrigets slut blev den rejält konservative Carr så besviken över att Labour vann valet att han flyttade hem till USA för gott. Under de så kallade gyllene åren mellan 1930- och 1950-talet sågs John Dickson Carr tillsammans med Agatha Christie och Ellery Queen (Manfred B. Lee, 1095–1971 och Frederick Dannay, 1905–1982) som tidens stora pusseldeckarförfattare. Hans kanske mest berömda roman med låsta-rummet-problematik är Den ihålige mannen, 1935, Det krökta gångjärnet 1938, Bruden i Newgate 1950 och Djävulen i sammet från 1951.
I början var Carr mycket inspirerad av skräckromaner. Dessa influenser tonades ner med tiden men övergavs aldrig helt. Med den berömda Svart sabbat från 1937 åstadkom han en deckare där lösningen var både logisk och övernaturlig. Under sina sista år var Carr verksam som kritiker i Ellery Queen’s Mystery Magazine.
Nu har Deckarhyllan gett ut den första nyöversatta deckaren av honom sedan 1983.
DE FÖRSVUNNA FOTSPÅREN
MORDET PÅ ORIENTKLUBBEN
Av Carter Dickson
The White Priory Murders, 1934
Översatt av Håkan Andersson och Christian Henriksson
Death in the Dressing-Room, 1939
Översatt av Christian Henriksson
Deckarhyllan, 2018
ISBN 978-91-981360-4-3, 299 sidor
På en lantegendom utanför London hittas en vinterdag Hollywoodstjärnan Marcia Tait mördad och förutom den vanliga frågan om vem som tog livet av henne kom också spörsmålet om hur mördaren lyckades undvika att lämna några fotspår i nysnön. Ett till synes omöjligt brott och då måste man givetvis tillkalla krigsministeriets specialist på sådana omöjligheter. Han heter Sir Henry Merrivale, oftast benämnd HM, och huvudperson i 22 av Carrs romaner mellan åren 1934 och 1953. Det påstås att Carr kalkerade hans utseende och maner på Winston Churchill.
Både i den romanen och i novellen Mordet på Orientklubben som avslutar boken sätter han myror i huvudet på läsaren fram till slutklämmen.
Vid sidan av Sir Henry Merrivale har Carr använt sig av flera andra problemlösare – doktor Gideon Fell. Byggd på författarkollegan G. K. Cjesterton, Henri Bencolin och Colonel March som alla framställs sin intellektuella utan att bli alltför arroganta.