Det kom nya siffror om bokförsäljning (http://www.forlaggare.se/bokforsaljningsstatistik). E-böcker går inte så bra som man tidigare trott, men bokförsäljning via internethandlarna går bra. De vanliga bokhandlarna och de matvarubutiker som säljer böcker har det knackigare. De vanliga pappersböckerna såldes i något mindre antal förra året.
Totalt ökar bokförsäljningen, men det mesta av ökningen beror på de olika abonnerade strömningstjänster för främst ljudböcker som har blivit allt fler.
Om vi bara ser till utgivningen av spänningslitteratur var förra året ett toppår. Det kommer ut allt fler deckare, men i stort är varannan utgiven på egen hand eller med hjälp av publiceringssystem. Vi som läser mycket ser ofta hur de böckerna kännetecknas av dålig korrekturläsning och skönhetsfel som en redaktör hade fixat till. Sådant kan författaren förstås få hjälp med (även om det kostar) men det som är svårast för egenutgivarna är försäljningen och reklamen. Har man inte en grund i en plats där handlingen utspelar sig kan det vara svårt att få uppmärksamhet. De som är mycket lokala klarar sig bäst.
Den här utvecklingen ställer förstås till det för oss som gärna vill vara heltäckande med recensioner av spänningslitteratur. Vi har svårt att hinna med, och är man snabbläsare kan man klara en normaltjock bok. Jag har inte prövat själv men hört att vana ljudbokslyssnare kan köra på 1,5 gångers hastighet och då klarar men lyssningen ju mycket snabbare.
Jag har under hela min yrkesbana recenserat. Kom in i journalistiken via skoltidning och sedan filmrecensent i dagstidning, och det har hängt med, tillsammans med nu mest litteraturrecensioner.
Vi på Dast vill gärna ha fler läsare/lyssnare som vill skriva recensioner, men vi har upptäckt att det inte är så lätt för alla att skriva sådant, även för vana skribenter. Men vill du testa så hör av dig till oss på redaktionen@dast.nu.
Bokbranschen förändras också på andra sätt. Bokförlag byter ägare, köper upp varandra, småförlag med nischad utgivning blir fler. Ett förlagsnamn är kanske bara ett så kallat imprint, alltså ett namn men moderförlaget sköter allt runtomkring. Ibland blir det oklart för oss vem man ska vända sig till för att få svar på frågor.
Men vi får verkligen hoppas att den professionalitet som de etablerade förlagen har inte försvinner i omvandlingen. Om egenutgivning skulle vara det enda återstående alternativet kommer vi som är känsliga för hur språk behandlas att få det svårt. Utvecklingen för nyheter är i alla fall hoppingivande: de ”riktiga” tidningarna, på papper och webb, klarar sig allt bättre. Gratis är inte alltid gott.
LEIF-RUNE STRANDELL