Av Peter Longerich
Joseph Goebbels. Biographie 2010
Norstedts 2013
ISBN 978-91-1-302444-8, 814 sid
Med gedigen tysk grundlighet har professor Longerich dissekerat den nazistiske klumpfotade propagandisten Paul Joseph Goebbels liv, på ungefär samma sätt som han tog sig an biografin över Heinrich Himmler, som kom på svenska för fyra år sedan.
Mannen som kom att styra Tysklands hela mediavärld och ”folkupplysning” mellan 1933 och 1945 föddes i en arbetarfamilj den 29 oktober 1897 i Rheyd som då var en egen stad, som därefter uppgick i staden Mönchengladbach och återigen blev egen stad 1933 på order från Goebbels. Från början var han knappast någon skicklig demagog, men han hade talang som han lyckades utveckla. Goebbels var den som via propaganda förberedde sitt folk på de angreppskrig och underblåste det judehat som ledde till Förintelsen och till sist det Tusenåriga rikets undergång.
Det är faktiskt lite svårt att ta till sig att denne hårdföre karl egentligen var en mycket sentimental människa som inför sin ledare Hitler uppträdde som en groupie med manipulativa drag. Till råga på allt framställs denne handikappade man – han släpade på en klumpfot – som en sexuellt depraverad herre. Han beskriver sina sexuella erövringar på massor av sidor i de dagböcker Longerich har använt som underlag till sin bok. Och han hade alla chanser att skaffa kvinnor eftersom han var chef för propagandaministeriets filmsektion. Skådespelerskorna som anlitades gav honom ett öknamn – Rammen!
Han började tidigt. Som 16-åring 1912 överväldigades han av åtrå till en skolkamrats styvmor och skrev i dagboken: ”Eros vaknade”. Goebbels blev på det krisdrabbade 20-talet influerad av Adolf Hitler, enligt de dagböcker som Longerich studerat noga, och kom att bli en av der Führers mest hängivna hantlangare. Han hade ett långt men ostadigt (kanske också platoniskt) förhållande med en kvinna som visade sig ha judiskt påbrå. Det kunde alltså inte bli mer, och inte heller officiellt, sedan han tagit till sig ledarens dogmer i ett Tyskland som skulle bli nazistiskt.
Det var vid ett nazistmöte 1930 som han träffade den frånskilda Magda Quant, också hon drabbad av den karismatiske Hitler, och de gifte sig året efter. Hon blev hans – och Hitlers – själsfrände fram till dess Tredje riket gick upp i rök. Vilket inte alls betydde att han var henne trogen. Alltför många vackra skådespelerskor hade karriärer att tänka på och fattade var genvägarna låg.
Hans inflytande i ledningen växte (kanske mindre än vad han själv inbillade sig) liksom hans förmåga att komma med radikala förslag. Många handlade om andra folks underlägsenhet och om den ariska skönheten och överlägsenheten, som arier räknade han sig själv trots handikappet, vars orsak han ljög om.
Den krigslycka som skulle ge Nazityskland världsherravälde vände. I Afrika gick det dåligt för Rommel och i Stalingrad segrade ryssarna och förpassade otaliga tyska soldater till krigsfångeläger innan den verkliga vändningen skedde vid pansarslaget nära Kursk. När Röda armén slog sig in i Berlin tog Hitler och hans nyäktade brud Eva Braun sina liv i Berlinbunkern den 30 april 1945. Joseph och Magda Goebbels bestämde sig för att följa ledarens exempel. Efter att ha mördat sina sex barn (alla med namn som började på H till Hitlers ära) sköt Goebbels henne och sedan sig själv den 1 maj.
Men från Hitlers död fram till sin egen ett drygt dygn senare tjänade Goebbels faktiskt som Tysklands rikskansler.
Peter Longerichs tjocka bok om en märklig man under en märklig tidsepok är intressant. Den kan ses som en litterär variant av frågorna i TV-programmet Vem vet mest? Här blandas viktiga, relevanta uppgifter med triviala. Epoken som beskrivs var osmaklig men professorns beskrivning av den är det inte.
PER MAGNUSSON