Av Viveca Sten
Forum, 2017
ISBN 978-91-37-15095-6, inbunden, 336 sidor
”Tio skärgårdsberättelser” står det på omslaget. En ”samling minideckare” står det i baksidestexten. Omslaget är sannare.
Visst finns här kriminella inslag, men mer som thriller än deckare. Sammantaget är det många mord och en del annan brottslig verksamhet, men det är inte gåta och upplösning som i en klassisk deckare. Det gör inget, alla som gillar och följer Viveca Stens författarskap och hennes huvudpersoners utveckling genom bokserien har glädje av de här berättelserna. I ett förord skriver hon att hon fått många frågor om huvudpersonerna Nora och Thomas, hur de träffades och hur Thomas blev sjöpolis. Det har hon inte haft plats för i romanerna, men nu gar hon satt samman tio berättelser som avslöjar en del.
Den första, långa, börjar 1981 när de träffas på ett konfirmationsläger och efter en svår inledning blir kompisar. Sedan blir det hopp mellan åren fram till 2015 då vi får träffa ett par på segelsemester (och där Nora bara nämns i förbigående).
Alla berättelserna, några långa, ett par mycket korta, de flesta i ”vanligt” novellformat, är uppbyggda med en huvudperson som vi får följa i tanker, ord och handling, och avsnitten byggs kronologiskt med veckodagsnamn.
Alltså inga tydliga deckarnoveller, men många med lätt dyster, bekymmersam ton och en hel del personer med problem.
Välskrivet och många bra slutknorrar. Alla Sandhamnsföljare har glädje av att lära känna personerna mer, i synnerhet den första konfirmationsperioden.
LEIF-RUNE STRANDELL