Av LARS-ERIK NYGREN
Emile Gaboriaus Lecoqs mästerstycke (Le dossier no 113, 1867) har getts ut ett antal gånger på svenska under åren: med titeln Hvem var den skyldige? 1870, 1871 och 1888 (den senare versionen i Bonniers Romanbibliotek), sedan som just Lecoqs mästerstycke eller Oskyldig i fängelse åren 1888, 1892 och 1912. Den finns också som följetong i Aftonbladet 1870 och i Sydsvenska Dagbladet 1870, den senare med titeln ”Rannsakningsprotokollet N:o 113”. Lars Strand skrev en intressant essä om boken i DAST Magazine 2006-3.
”Lecoqs mästerstycke” – 1888
Mitt exemplar av boken är sammanbundet med Lutra eller Mördarens dotter, Amerikansk brottmålshistoria, utan författare angiven men är skriven av Anna Katherine Green med originaltiteln A Strange Disappearance (1880). 
Boken med 678 sidor anges vara utgiven av Svenska Romanbladets Expedition, F. A. Kjellbergs förlag, Hornsgatan 10, tryckt hos Skånska Aftonbladets tryckeri i Malmö utan tryckår – troligen 1888. Lutra, i samma band, är utgiven av W. Janssens förlag i Köpenhamn, tryckt på samma tryckeri med årtalet 1889. Till saken hör att ”Lutra” finns utgiven i en identisk version från F. A. Kjellbergs förlag. Inga omslag finns medbundna.
Eftersom utgivning i häftesform var vanlig vid den här tiden tittade jag på de olika arken för att se om mer information fanns där om utgivningen. Så var inte fallet. Men – det sista arket av ”Lecoq” slutade mitt i ark 43, och arket fortsatte direkt med titelsida och text till ”Lutra”! ”Lutra” fortsatte därefter direkt att utges med ark märkta 2 och 45–57. Det stärker min tro om en utgivning i häften eller som följetongsbilaga till någon tidskrift – men vilken, i så fall? Det finns ingen svensk tidskrift med namnet Svenska Romanbladet – bara en svensk-amerikansk som dock är ur räkningen.
Samlaren och experten på äldre svensk kriminallitteratur Björn Nilsson i Alingsås har ett exemplar av Lecoqs mästerstycke, utgivet av W. Janssens förlag i Köpenhamn, även detta tryckt hos Skånska Aftonbladets tryckeri i Malmö med tryckår 1888 och ett separat exemplar av Lutra från F. A. Kjellbergs förlag, Timmermansgatan 18 i Malmö, även detta tryckt hos Skånska Aftonbladets tryckeri 1889. Själv har jag ett separat exemplar av Lutra, från W. Janssens förlag, 1889, i ett blått originalklotband. Inlagorna är desamma – endast förlagsnamnen är olika.
Dag Hedman antar i supplementet till Prosaberättelser (2002) att Lecoqs mästerstycke, utgive
n 1888 av W. Janssen, Köpenhamn! är utgiven i 43 st 16-sidiga häften. Mycket talar för att detta är riktigt, och att häftesserien fortsattes med Lutra direkt i det sista häftet. Några häftesomslag har inte belagts existera.
”Lecoqs mästerstycke” – 1892
Även mitt exemplar av utgåvan av Lecoqs mästerstycke från 1892, har Lutra medbunden i ett blått originalklotband, men har bara Lecoq-titeln angiven på ryggen. Titelsidan till Lecoqs mästerstycke har uppgiften Ol. Hansens förlag, Kungsgatan 24 (Stockholm) och kolofonen meddelar att den är tryckt hos G. L. Åslunds förlag 1892. Denna version är till skillnad från den förra katalogiserad i Libris. Lutra däremot har även i detta exemplar samma förlags- och tryckuppgifter som i mitt tidigare ex, alltså W. Janssens förlag 1889.
I Ol. Hansen-versionen är hela första arket med titelsidan (sidorna 1–16) i Lecoq utbytt mot ett nytryckt ark med de nya förlagsuppgifterna; dispositionen sida för sida är densamma även om fördelningen på raderna ändrats något, och 
stavfel i den förra versionen har rättats. Från ark 2 är det däremot samma inlaga som i 1888-versionen, helt identisk – stavfel har inte rättats. Min tro är att en restupplaga tagits över av Ol. Hansen som bara tryckt upp ett nytt första ark. Lutra är helt identisk med Janssen-versionen ovan och inleds mitt i ark 43. Ol. Hansen-versionen finns utgiven även utan Lutra, i ett rött originalklotband (i Björn Nilssons ägo).
Annonser från november 1891 och under 1892 i svensk press från Ol Hansens förlag och i finlandssvensk press från K. G. Söderström på Norrlandsgatan i Stockholm (se illustrationer nedan) visar att Lecoqs mästerstycke och Lutra då såldes i ”eleganta klotpermar”. Man kunde också köpa Den bleka grefvinnan av Georg F. Born.
F. A. Kjellberg
Frans Alfred Kjellberg föddes 1850 i Ingelstad i Kristianstads län. På 1870- och 1880-talen var han huvudsakligen bosatt i Malmö, men ”pendlade” i omgångar mellan Malmö och Köpenhamn. 1879 gifte han sig med Anna Matilda; de fick barnen Carl Johan 1877, Frans August 1882 och Herlof Olof 1888. I Malmö stads adresskalendrar nämns han inte 1886. 1888 har han blivit handlande och kommissionär ”för taflor och tidskrifter” och bor på Timmermansgatan 18 i Malmö.
K. G. Söderström, Norrlandsgatan 36, Stockholm, erbjuder Lecoqs mästerstycke, Lutra och Den bleka Grefvinnan till salu. Annons i Nya Pressen, Helsingfors den 13 december 1891.
Den 19 augusti 1889 fick familjen flyttningsbetyg för flytt till Adolf Fredriks församling i Stockholm; Frans Alfred nu med titeln kommissionshandlare. 1890 står han som bokförläggare i adressboken för Stockholm. Omfattningen av hans bokutgivning har jag inte kunnat klarlägga; KB:s kataloger saknar oftast förlagsuppgifter för den här typen av utgivning. Kanske fick han anställning i Ol. Hansens förlag? På 1890-talet flyttade Kjellberg till Norrköping med annan sysselsättning; han dog där 1937.
Annons från Ol. Hansens förlag i Falköpings Tidning i november 1891.
Sambanden mellan Janssen, Kjellberg och Hansen?
Kjellbergs återkommande förflyttningar mellan Malmö och Köpenhamn kan innebära att det finns ett band till W. Janssen och dennes förlag – kanske arbetade han där i perioder? Kjellbergs huvudsakliga sysselsättning omkring 1888 tycks vara kommissionärsskapet. Min teori är att Janssen gav ut böckerna (han har även gett ut romaner på danska i Danmark, men jag kan inte finna dessa i Det Kongelige Biblioteks online-kataloger).
Det finns fler liknande utgåvor som visar på ett samband mellan Kjellberg, W. Janssen och Ol. Hansens förlag. Georg E. Borns (eg. Carl Georg Füllborn) Den bleka grefvinnan gavs ut 1887 av både F. A. Kjellberg i Malmö, W. Janssen i Köpenhamn, och L. Hansen, samt ånyo 1891 av Ol. Hansen och W. Janssen. Eugène Sues Paris hemligheter gavs ut 1886–1887 (utan årtal i boken) av Kjellberg och samma år av W. Janssen. Möjligt är att det finns fler sådana samarbeten att söka efter.
Att Kjellberg och Janssen använder samma tryckeri i Malmö för att skapa identiska tryckalster tyder också på ett mycket nära samarbete. Det vore intressant att veta hur till vilka skilda målgrupper man distribuerade de olika förlagsalstren!
Utgivning och kronologi
Lecoqs mästerstycke i Janssen-versionen gavs ut 1888. Kjellbergs identiska version kan säkert dateras till 1888. Troligen såldes de häftesvis. Även Lutra finns i två versioner och ingår med säkerhet i samma häftesutgivning. Då har vi passerat årsskiftet till 1889 – Lutras titelblad anger årtalet 1889 i både Janssens och Kjellbergs versioner.
Gatuadressen Hornsgatan i Kjellbergs version förbryllar mig, liksom benämningen Svenska Romanbladet. Alla böckerna är tryckta på Skånska Aftonbladets tryckeri i Malmö, och Kjellberg bodde i Malmö 1888 – men Hornsgatan i Malmö var i stort sett obebyggd vid den tidpunkten. Hade han redan kontor i Stockholm?
1892 övertog – tror jag – Ol. Hansens förlag en rest av häftesupplagorna av Lecoqs mästerstycke och Lutra, tryckte ett helt nytt första ark med rättade stavfel och gav ut det tillsammans de gamla arken av resten av berättelserna, nu i bokform och i sitt eget förlagsnamn.
Om någon har ett häftesomslag skulle säkert fler bitar fall på plats!
Gefle Bokförlag gav 1912 ut en häftesversion av ”Lecoqs mästerstycke eller Oskyldig i fängelse”. Omslagstiteln är förbryllande: ”Ödets vägar eller förbrytarens dotter”. Häfte 1-12 är belagda, av de 60 som utlovades – troligen utkom inte fler. Pris okänt.
