Av Henrik Tord
Ordfront Förlag, 2016
ISBN 9789170379048, inbunden, 316 sidor
Henrik Tords två tidigare thrillers i Svart paradisserien har båda blivit lovordade. De heter Kum och Lasaros tårar. Denna tredje och avslutande del är minst lika bra, om inte bättre. Författaren förtjänar definitivt mer uppmärksamhet än han tidigare har fått.
Laboon betyder ”vågen som äter människor”, och mycket riktigt tar boken sitt avstamp i tsunamin 2004. Läsaren får vara med när vågen sköljer över Thailands stränder och det är en rysligt obehaglig läsning. Sandra och Matti semestrar med sin son och hamnar mitt i katastrofen. De skiljs åt av naturens krafter, men återser varandra, men sonen saknas. Deras liv förändras, de förmår inte resa sig ur sin djupa sorg och kan inte ens stötta varandra.
Sandra väcks av ett telefonsamtal sex år senare. Det är från ambassaden i Bangkok. De har hittat hennes son.
Under tsunamin befinner sig ett dyksällskap ute på havet utanför Khao Lak. De lyckas ta sig upp i båten ur de virvlande vattenmassorna. Sedan blir båten deras räddning. De lyckas ta sig till en öde ö, ledda av den mystiske dykinstruktören Marko.
På ön tilldrar sig sedan en hemsk historia med drag av TV-programmet Robinson, bara så väldigt mycket värre. Och med mycket mer tragiska konsekvenser.
Henrik Tord växlar i sin berättelse mellan händelserna före, under och efter tsunamin. Mellan makarnas sökande efter sin son och efter sina egna liv. Mellan de dramatiska händelserna på ön, de vuxnas kamp för överlevnad och två barns olika öden.
Författaren har en unik förmåga att skapa spänning och att beskriva stora känslor utan att det blir pekoral eller överdrivet snyft. Som läsare känner man sig närvarande under dessa fruktansvärda händelser. Det är svårt att säga att man läste denna bok med nöje, det var snarare en skräckupplevelse utöver det vanliga, men gjort med en exceptionell skicklighet.
Vad Henrik Tord ska skriva härnäst är okänt. Men det är klart att läsarna vill ha mer, mer, mer!!!
NISSE SCHERMAN
Henrik Tord. Foto Jimmy Backius