Av David Bergman
Lind & Co 2013
ISBN 978-91-7461-168-7, 390 sid
Egentligen trodde jag att technothrillerns tid var ute sedan det kalla kriget officiellt avslutades i och med Sovjetunionens fall. Men nu rustar Ryssland igen och har övat angrepp mot Sverige, oroshärdar flammar upp lite här och var, inte minst i Mellanöstern, så det är väl inte så underligt att författare åter kikar mot svenska föregångare i genren som Jan Guillou vars Hamiltonserie blev en succé från 1986 och framåt, Anders Jallai, som fortfarande på 2010-talet varnade för rysk intervention och inte minst Harry Winter (pseudonym för Ingemar Dörfer, Lars Christiansson, Bo Hugemark och Stefan Bojerud) som med serien Operation Garbo (start 1988) skrämde det fredliga svenska folket för ryssen.
David Bergmans 36 timmar är en spännande och välskriven historia som håller sig inom dessa ramar, även om det här handlar om en konspiration på svensk mark och utspelar sig i en nära framtid. I detta framtida Sverige finns en myndighet som vill ha allsmäktig kontroll över landet och dess medborgare genom att samla polis och militär under samma ledning.
Alla tycker inte om de politiska förändringarna vilket märks en midsommarhelg då en stor demonstration ska genomföras i protest mot polisens tillämpning av den så kallade Nationalsäkerhetslagen. Demonstrationen går över styr, det blir blodspillan när säkerhetspolisen riktar sina vapen mot demonstranterna.
En som deltar i demonstrationen är general Johanna Lindströms dotter. Hon är nära att bli skjuten men räddas av sin mor som i upprört tillstånd konfronterar säkerhetspolisens högste chef och då blir varse att någonting antidemokratiskt är i faggorna. När hon börjar rota i saken blir hon på det klara över att här finns en konspiration mot det svenska styrelseskicket. Hon bestämmer sig för att utnyttja de avancerade tekniska resurser hennes ställning ger henne för att förhindra att konspiratörerna lyckas i sitt uppsåt. Spänningen stramas till genom att allt sker i en kamp mot klockan.
Det är en ganska snygg – och lite ovanligt – vändning, detta att det är militären som sätts att rädda landet från att bli en totalitär stat. I vanliga fall brukar det vara tvärtom, civila hjältar som tar sig an uniformerade krigshetsande bovar.
Man kan också se boken som kritik mot den smygökande offentliga övervakningen av svenska medborgare. De som påstår att myndighetskontrollen över medborgarna ökar genom många samverkande lagförslag är inte helt ute på djupt vatten. Säpo vill ha mer makt och mindre insyn, något Bergman ger dem i 36 timmar och samtidigt pekar på vad som händer när en organisation får alltför stora befogenheter.
Nu är det gudskelov ingen pamflett utan en spänningsroman med de överdrifter en sådan alltid dras med, överdrifter och osannolikheter som driver fram historien mot ett nödvändigt klimax.
Bergman skildrar skickligt hur, som det står på baksidan, de som är satta att skydda medborgarna, har blivit deras fiender. Än är vi inte där men det är bra att det finn någon som viftar med varningsflaggan.
JAN NYGREN