Av Sven-Erik Forslin
Pejling Press, 2015
ISBN 978-91-977454-4-4, 172 sidor
Den första boken i Forslins trilogi Kaskran kom ut år 2000, den andra med underrubriken Gudsfolket 2008 och nu är del tre klar sju år senare. Det är en trilogi om Sven-Erik Forslins förfäder som lämnade Klubbekrigets Finland i slutet av 1500-talet för att skapa en ny tillvaro som svedjebrukare i ödemarkerna i Hassela, i gränstrakterna mellan Hälsingland och västra Medelpad.
Forslin skrev poesi innan han började med prosa och det märks. Hans språk är rytmiskt och gungande, ibland närmast obegripligt och aningen överlastat, när han berättar om Kask-Edla och Kask-Erik liv på gården Kaskan i skogar där korna vandrar fritt. Det handlar mycket om naturen, ett slags lovsång till glesbygden kanske. I vart fall går det att tolka romanen, som utspelas under den första delen av 1900-talet, på detta vis.
Beskrivningarna av Urho Tenhonens ättlingar och deras levnadsvillkor hanteras mustigt och detaljrikt, man förstår att det inte är rikt folk det handlar om men man förstår också att de har kommit en bit upp ur fattigdomen. Somliga ord är onomatopoetiska, somligt är dialektalt och mycket beskriver handfast arbete. Men här finns också kärleken både till människor och blåbär.
KJELL E. GENBERG